Inlägget gjort

Hörapparater i Stockholms läns landsting (SLL)

I Stockholms läns landsting skiljer man på primär hörselrehabilitering och fördjupad hörselrehabilitering. Inom all hörselrehabilitering är det en audionom som har ansvaret för dig som patient. Audionomer är specialiserade på hörsel och hörhjälpmedel. Inom den primära hörselrehabiliteringen råder sedan slutet av 2011 vårdval vilket innebär att patienter, som är berättigade till att få hörapparat inom den primära hörselrehabiliteringen, kan välja vilken vårdgivare man önskar. De största vinsterna har varit ett ökad tillgänglighet och kortare köer. Har patienten ett större vårdbehov är han/hon berättigad till fördjupad rehabilitering vilken bedrivs på Karolinska universitetssjukhuset (Rosenlunds sjukhus). Personer med grava hörselnedsättningar har ett större vårdbehov och behov av en fördjupad rehabilitering och tillhör därför hörsel- och balanskliniken på Rosenlunds sjukhus. Via denna länk når du hörselrehabiliteringen vuxna

Huvudsakligen är det därför vuxna (över 18 år) med lätta eller måttliga hörselnedsättningar som är inkluderade i den primära hörselrehabiliteringen och därmed vårdval hörsel.

Har man bestående problem med sin hörsel brukar utprovning av hörapparat vara ett mycket bra alternativ och många har väldigt stor hjälp av detta. Det finns också andra typer av hörselhjälpmedel som exempelvis kommunikationsförstärkare och olika varseblivningssystem. Förskrivningen av dessa hjälpmedel behandlar vi dock inte här.

Barn, under 18 år, är undantagna från systemet ovan och tillhör hörselrehabiliteringen, barn och ungdom, som även den ligger på Rosenlunds sjukhus. Hörselrehabilitering barn och ungdom nås via via denna länk: Hörselhabilitering Barn och Ungdom 

Det finns ett antal krav för att en hörselmottagning skall bli auktoriserad av SLL. Bland annat ställs det krav på ekonomisk stabilitet, erfarenhet hos audionomerna på mottagningen, handikappvänliga lokaler och kapacitet. Inom vårdvalet råder fri etableringsrätt för de vårdgivare som godkänns och det finns inget volymtak för antal patienter.

Vad innebär vårdval av hörapparater?

I uppdraget för den primära hörselrehabiliteringen inkluderas en behovsbedömning vilket innebär hörseltester (tonaudiometri och talaudiometri), skriftlig rehabiliteringsplan, utprovning och anpassning av hörapparaterna, uppföljning, service samt information om hur det är att leva med en hörselskada och olika strategier för att hantera detta. Man har rätt att byta mottagning, dock kan man inte göra det under en pågående hörapparatutprovning.

Det krävs idag ingen remiss i Stockholms läns landsting för att du skall få hörapparat. Detta innebär alltså att du inte behöver remiss från husläkare, vårdcentral, företagshälsa eller öronläkare. Du kan själv söka upp den hörselklinik du önskar. Det görs en behovsbedömning av varje patient och görs bedömningen att man är i behov av hörapparat kan man antingen välja från det upphandlade sortimentet eller från det privata sortimentet. Varje patient betalar dock alltid en patientavgift på 600 kr och det påverkas inte av om du behöver en eller två hörapparater. Stockholms läns landsting har ett sortiment hörapparater från tillverkare som Oticon, Phonak, Unitron, GN Resound, Beltone och Widex. En fullständig lista på landstinget i Stockholms upphandlade hörapparater finns här: upphandlade hörapparater Stockholm

Väljer man en hörapparat ur det privata sortimentet, systemet kallas Fritt val av hörapparat, har man rätt till en check på 3040 kr för ett öra och 6080 kr för två öron. Det inkluderar hörselgångsinsatser. Väljer man en hörapparat från systemet Fritt val av hörapparat har man även rätt till ett servicekonto på 1340 kr. Med Fritt val kan du alltså, ihop med din audionom, välja en hörapparat som inte är upphandlad av landstinget.

På vårdgivarguiden Stockholms läns landsting finns en informativ broschyr som heter “Att välja hörselhjälpmedel” som ger lite bakgrund kring detta med att välja hörapparat. 

Inlägget gjort

Kan hörapparater vara snygga?

I en rätt humoristisk artikel i New York Times, se länk nedan, frågar sig skribenten Jennifer Finney Boylan: Glasögon är coola, varför är inte hörapparater det?

Artikeln pekar på att många amerikaner är i behov av hörselhjälpmedel. Man beräknar att 1 av 4 amerikaner mellan 20-69 hör dåligt och att 4,5 miljoner i 50-års åldern hör sämre. Varför söker inte fler hjälp?

Kan det vara så att man inte gillar utseendet på hörapparater? Här pekar hon på att människor är snabba på att söka hjälp för en synnedsättning genom att glasögon är så tillgängliga och även designade vilket gör att det finns något för alla.

Vi som arbetat inom hörselvården några år tycker dock att det skett väldigt mycket de senaste åren. Idag finns det djupkanalhörapparater som är som kontaktlinser för öronen. De syns inte alls. Det finns också en stor flora av öppna anpassningar med externa hörtelefoner vilka är bekväma och anpassade för de så vanligt förekommande diskantnedsättningarna många patienter har. Vanliga symptom på diskantnedsättningar är att det kan vara svårt att höra när många talar samtidigt eller när man är på restaurang. Dessa kan då ställas in så de förstärker i de högre frekvenser vilket gjort att fler människor har nytta av hörapparater än tidigare. Dessutom har vi sett en tillväxt senaste tiden på olika applikationer mm vilket gör att din iPhone, iPad, Android telefon e t c kan anpassas för att förstärka ljud. Effekten blir att fler personer kommer att komma i kontakt med ljudförstärkning tidigare vilket är positivt. Att i det läget gå vidare till att testa ”riktiga” hörapparater är kortare eftersom man då vet vilka fördelarna är med att få olika ljud och frekvenser förstärkta.

Vi ser väldigt positivt på denna utveckling och är övertygade om att vi går mot en framtid där hörapparater, precis som glasögon, kommer bli coola och också möjliga att anpassa efter en viss individs preferenser.

Glasögon är coola, varför är inte hörapparater det?

 

Inlägget gjort

Anhöriga glöms ofta bort vid hörselskador

Många gånger är det en partner som först uppmärksammar att en individ har en hörselskada och är i behov av hörapparater. Man skruvar upp volymen på radio och TV, har svårt att höra när flera talar samtidigt och att man måste stå nära och tala högt är vanliga symptom som många anhöriga observerar. Nu har forskare i England konstaterat denna problematik och att det är väldigt viktigt att man inkluderar anhöriga i rehabiliteringsplanen för personen som har en nedsatt hörsel och/eller tinnitus. Kontakta gärna någon av våra audionomer på Eartech Hörselklinik för mer information om hur man hanterar kommunikationen och vardagen när man har en anhörig som hör dåligt.

Viktigt att inkludera anhöriga vid hörselnedsättning