Andra problem med öronen

Andra problem med öronen

Vaxpropp

Innan ditt hörseltest kollar audionomen om du har en vaxpropp. Att ha vax i öronen är inget konstigt. Öronvax bildas av körtlar som finns i hörselgången. Anledningen till att kroppen producerar vax är att det skall ta hand om smuts och bakterier så det inte stannar kvar och irriterar örat. Ibland kan kroppen producera för mycket vax och då kan det vara läge att göra något åt det.

Ibland kan vaxet ställa till problem och vaxproppar bildas. Ibland kan man, eftersom många av halsens nerver sitter i öronen, märka att man börjar hosta. Detta eftersom vaxproppen retar nerverna. Både barn och vuxna kan få vaxproppar. Eftersom vaxproppen blockerar hörselgången kan nedsatt hörsel vara ett symptom. Om du märker att du börjar höra sämre på ett öra bör du alltid gå och kolla din hörsel. Audionomen kollar alltid dina hörselgångar innan hörseltestet för att säkerställa att inget blockerar hörselgången.

Är det en enklare vaxbildning kan man ofta ta ut den direkt på hörselmottagningen. Sitter den hårdare kan man behöver kontakta en Öron-Näsa-Hals läkare som har speciella instrument för att ta ut större vaxproppar som sitter hårt. Använder du öronproppar eller hörapparater finns det många gånger en större risk att få vaxproppar.

Man kan också förebygga att man får vaxproppar med olika egenvårdsprodukter. Exempel på produkter som löser upp vaxbildningar är Revaxör och Cerusol. Undvik att använda tops eftersom de tenderar att öka vaxproduktionen (du retar hörselgången) och att vaxet, när du sticker in topsen, klumpar ihop sig och kan bilda en propp.

Menieres sjukdom

Med Menieres sjukdom menas en sjukdom i innerörat som inkluderar yrsel, tinnitus och förändringar i hörseln. Detta kan audionomen upptäcka när man gör ett hörseltest på en person. Vanligast är att hörselpåverkan är ensidig och att de låga frekvenserna påverkas. Man kan också uppleva ljudförvrängning, tinnitus och att man får en lockkänsla eller tryckkänsla i örat. Många gånger kommer anfallen snabbt, även nattetid, och kan vara i några timmar och lugnar sig därefter av sig självt. När anfallen upphör försvinner yrseln, öronsuset upphör och hörseln normaliseras. Man kan få dessa anfall i kortare eller längre intervaller.

Man beräknar att sjukdomen ofta debuterar i 30-40 års åldern hos både kvinnor och män. Man beräknar att cirka 35.000 personer i Sverige lider av sjukdomen och att 4000 patienter per år får Menieres sjukdom. I 25-30% av fallen så förekommer sjukdomen i båda öronen samtidigt eller efter varandra.

Det finns en rad olika behandlingsalternativ när man har Menieres sjukdom. Vi kommer inte redogöra för alla här men några är: hantera stress, kostråd, livsstilsråd, kirurgiska åtgärder, mediciner, tryckbehandling, hantering av yrsel, tinnitusrehabilitering och hörselrehabilitering.

Under årens lopp kan man uppleva en mer stadig känsla av obalans och att hörselförändringarna inte normaliseras totalt. Även tinnitusen kan bli kvarstående. Vad gäller rehabilitering med hörapparater kan det vara aktuellt om hörselnedsättningen blir bestående. Det kan, speciellt i sjukdomens inledande skeden, vara svårt att avgöra vilken förstärkning hörapparaterna skall ha eftersom hörselnedsättningen fluktuerar. I vissa fall kan även nedsatt taluppfattning försvåra nyttan av hörapparat.

Hörselgångsinflammation eller extern otit

Man kan säga att hörselgångsinflammation är en inflammation som beror på eksem eller infektion i hörselgången. Även detta är något som kan upptäckas innan ditt hörseltest genomförs. Ett annat namn för hörselgångsinflammation är extern otit. Symptom på hörselgångsinflammation kan vara eksem, irriterande klåda och smärta i örats hörselgång. Ofta beror extern otit på eksem i hörselgången som svullnat upp och bildat en inflammation. Speciellt vanligt är detta problem på sommaren när det är varmt och fuktigt. Det drabbar också ofta simmare, surfare och personer som vistas mycket i vatten. Därför kallas ibland extern otit för simmaröra.

Man kan också få flytningar i örat, ett ömmande öra och en värmekänsla av hörselgångsinflammation. Man kan också uppleva värk när du ligger ner eller tuggar. Ibland kan man till och med få sämre hörsel och uppleva yrsel. I dessa fall bör du direkt kontakta din vårdcentral eller husläkare. Läkaren kollar därefter hörselgångens status med hjälp av ett otoskop eller annan utrustning. I vissa fall kan man behöva konsultera en öronläkare. Ibland är det inte hörselgångsinflammation utan kanske en vaxpropp, kontaktallergi eller öroninflammation. Ofta behandlas extern otit med hjälp av antiinflammatoriska lösningar eller antibiotika.

Hörselgångsinflammationer är i regel ofarliga hos både barn och vuxna. Dock kan det vara besvärligt så det är klokt att söka hjälp om besvären är påtagliga och inte går över. Försök att hålla hörselgången torr och undvik vatten är bra tips när man ofta har eksem och inflammationer i hörselgången.