Om hörselskador

Texten är en sammanfattning av dokumentet Fakta om Hörselskador av professor Dan Bagger-Sjöbäck.

Medvetenheten att bevara hörseln har successivt ökat och idag är det för många en självklarhet att skydda sig vid exponering av buller. Hörselsinnet är väl utvecklat från födseln och vi utrustas med ett bestämt antal hörselceller i varje öra. Dessa celler kan aldrig nybildas så att om de förstörs som följd av sjukdom eller genom att de blir utsatta för mycket höga ljud kommer antalet kvarvarande aktiva hörselceller att minska vilket ofta medför en hörselnedsättning alternativt dövhet.

När det gäller långtidsbuller som exempelvis att stå en hel dag vid en arbetsmaskin får
nivåerna inte överstiga 85 dB (A). Korttidsbuller som exempelvis borrning med borrmaskin etcetera får inte överstiga 115 dB (A) och impulsbuller som vid ett gevärsskott måste maximeras till 135 dB (C). Den senare nivån har tagits fram och accepterats inom EU under de senaste åren.

Personer som regelbundet exponeras för kraftigt buller utan att skydda sina öron får i regel en hörselnedsättning som ökar med åldern. Sammanfattningsvis kan sägas att det viktigaste är att man använder någon form av godkänt skydd i alla situationer då man vistas i bullriga miljöer.

Professor Dan Bagger-SjöbäckKarolinska Institutet, Professor i öron, näs- och halssjukdomar vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Örat, ljudstyrka och impulsljud

Örat består av ytteröra, mellanöra och inneröra. Ytterörat fångar upp ljudvågorna och består av öronmusslan och hörselgången. Vid hörselgångens slut sitter trumhinnan. Trumhinnan är kopplad till hörselbenen i mellanörat: hammaren, städet och stigbygeln. Hörselbenen bildar en ledad benkedja där stigbygeln är kopplad till ovala fönstret som i sin tur följs av innerörats båggångar och snäcka. Båggångarna är en viktig del i balanssinnet medan den vätskefyllda snäckan innehåller små nervceller, hårceller, vilka i sin tur skickar signaler via hörselnerven till hjärnan där signalerna omvandlas till medvetna ljudintryck. Människan föds med ett visst antal hårceller och dessa kan inte nybildas. I bilden nedan återfinns höger öras olika delar.

Höga ljudnivåer kan orsaka att de små hårcellerna i snäckan skadas permanent. Ibland utsätter vi oss för höga ljud under en längre tid utan att vi själva upplever det som obehagligt. Exempel på detta är besök på gym, diskotek eller rockkonserter. Skadan kan emellertid också uppstå omedelbart av ett plötsligt högt ljud. Exempel på detta är fyrverkerier, maskiner, vissa verktyg och skjutvapen.

Snabba övergående ljud, impulsljud, kan alltså skada hårcellerna direkt och orsaka bestående hörselskador. Det kan räcka med ett enda skott för att hörselskador skall uppstå. Man brukar säga att ljudet aldrig skall överstiga 140 dB. Vid skarpa transientljud skadas oftast diskantområdets receptorer vilket innebär svårigheter att höra högfrekventa ljud. Detta kan i praktiken innebära exempelvis problem att uppfatta vissa konsonanter. Hörselnedsättningen åtföljs dessutom ofta av permanent öronsus (tinnitus). Eftersom det inte finns någon bot på detta är det väldigt viktigt att skydda sin hörsel då risk för buller eller kraftiga transientljud föreligger.

I tabellen till höger beskrivs ljudnivån i decibel för olika aktiviteter.

Vad är tinnitus?
tabell

Buller i arbetslivet

(Fritt taget från Arbetsmiljöverkets publikation ADI 344)

I arbetslivet finns regler som gäller för hur högt buller på arbetsplatsen får vara samt vilka åtgärder en arbetsgivare ska vidta för att minimera risken för hörselskador.

Det finns två insatsvärde, där det undre insatsvärde som gäller avser en genomsnittlig ljudnivå på 80 dB(A) eller mer vid exponering över 8 timmar eller vid kortvariga ljud, sk. impulsljud, där nivån är 135 dB(C) eller högre. Om någon av dessa eller båda nivåer överskrids är arbetsgivaren skyldig att informera och utbilda dig som arbetar i den miljön. Arbetsgivaren ska också erbjuda tillgång till hörselskydd och hörselundersökning om det finns risk för hörselskada. Detta om riskbedömning och mätningar påvisar att sådan risk föreligger.

Det övre insatsvärdet som gäller avser en genomsnittlig ljudnivå på 85 dB(A) eller mer vid exponering över 8 timmar, eller om den högsta ljudnivån är 115 dB(A) eller högre, eller om impulsljud når 135 dB(C) eller högre. Då någon av dessa nivåer inträffar är arbetsgivaren skyldig att genomföra åtgärder, skylta, tillse att hörselskydd används och erbjuda hörselundersökning.

• dB(A) = Ljudnivån mätt med ett mätinstrument där man ställt in ett A-vägt filter som bättre efterliknar örats känslighet vid olika frekvenser, vilket innebär att man får stor dämpning vid låga frekvenser och liten dämpning vid höga frekvenser.
• dB(C) = Ljudnivån mätt med ett mätinstrument där man ställt in ett C-vägt filter som ger liten dämpning vid båda höga och låga frekvenser.

Beroende på hur olika hörselskydd skyddar kan olika hörselskydd vara olika bra för olika buller. Man bör utvärdera miljön som hörselskyddet ska användas i innan man bestämmer sig för vilket hörselskydd som ska användas.

För att läsa mer om vilka regler som gäller kan man gå in på Arbetsmiljöverkets hemsida:
www.av.se, där det även går att beställa informationsmaterial om buller.