I en ny Novus-undersökning visar man att drygt 3 personer av 10 inte sökt hjälp för sina hörselproblem. Studerar man gruppen män mellan 45-64 år så har varannan aldrig sökt hjälp för sin hörselnedsättning. En orsak till att man inte söker hjälp är att man inte vill känna sig gammal. Undersökningen har fått stort genomslag och ett reportage gjordes om den i TV4. Bakom undersökningen står Phonak som är världens största tillverkare av hörapparater.
Runt 1,5 miljoner svenskar hör dåligt men enbart en tredjedel av dessa har hörapparater. Många väntar med att söka hjälp för sina besvär. Det är inte ovanligt att man väntar upp mot 10 år med att söka hjälp för sina hörselproblem. Sarah Granberg, medicine doktor och legitimerad audionom, säger:
Det är allvarligt att så många svenskar hör dåligt i onödan. Med nedsatt hörsel ökar risken för ångest, depression, social isolering och extrem trötthet. Hörselnedsättning är också en riskfaktor för demens
Studerar man undersökningen lite närmare så uppger 17% av de tillfrågade i åldern 45-89 år att man hör ganska eller mycket dåligt. 69% uppger att de hör ganska eller mycket bra. 15% har ingen direkt uppfattning om hur ens hörsel är. Bland de 17% som hör ganska eller mycket dåligt har alltså 31% inte sökt hjälp för sina hörselproblem. Det är vanligare bland männen i undersökningen att inte ha sökt hjälp. Varannan man mellan 45-64 år som hör ganska eller mycket dåligt har inte sökt hjälp.
De vanligaste orsakerna till att svenskar som hör dåligt i undersökningen inte söker hjälp är att ”det inte känns viktigt”. Andra anledningar är ”jag kommer att känna mig gammal” och ”vet inte hur jag ska gå till väga”.
Enligt medicine doktor Sarah Granberg finns det idag tydliga samband mellan hörselnedsättning och flera allvarliga hälsoproblem som depression, extrem trötthet, nedsatt kognitiv förmåga och ökad risk för att utveckla demens. Sarah Granberg säger vidare:
Undersökningen visar att det finns ett stigma kring hörselnedsättningar och en okunskap. Väldigt många svenskar hör dåligt utan att veta om det, och utan att känna till hälsoriskerna. Även personer med milda till måttliga hörselnedsättningar kan drabbas av förhållandevis stora hälsoproblem. Vi behöver nya rutiner för att upplysa allmänheten om hälsoriskerna och vilken hjälp som finns. Jag skulle gärna se en nationell kampanj för folkhälsan liknande den om tandhälsa och karies på 1950- och 1960-talet
Att många väntar länge med att söka hjälp för sina hörselproblem är något vi väl känner till på Eartech Hörselkliniker. Dessa besvär känns ofta inte så akuta utan något man kan vänta med. Många vet heller inte hur moderna hörselhjälpmedel ser ut och fungerar. Att snabbare söka hjälp och även få hörselhjälpmedel utprovade är väldigt positivt för individens livskvalitet och allmänhälsa. Det är även positivt för samhället. Detta eftersom fler kan studera, arbeta och färre riskerar att utveckla olika sjukdomar som ångest, depression och demens. Hela undersökningen kan ni läsa här.