Publicerad

Åldersrelaterad hörselnedsättning

Ålder hörselnedsättning

En åldersrelaterad hörselnedsättning kan påverka hjärnans funktion. Hörseln är ett komplext sinne som förser oss med en medvetenhet om ljud i omgivningen och förmågan att kommunicera. Via örat så kan ljud uppfattas, men det man inte alltid tänker på är att hjärnan är central i förmågan att behandla tal och ljud. För att en person skall höra måste både öronen och hjärnan fungera. I ett inlägg på Harvard Health Blog diskuteras detta och nedan följer ett sammandrag. 

Kopplingen mellan åldersrelaterad hörselnedsättning och hjärnans funktion är inte fullt förstådd. De senaste åren har det forskats mycket på åldersrelaterade hörselnedsättningar och kognition. En teori är av typen “nerifrån och upp” och menar att en hörselnedsättning orsakar minskad “input” till hjärnan. Man hör helt enkelt inte allt vilket gör att mindre tolkning och ljudbehandling görs av hjärnan vilket minskar hjärnans aktivitet. Detta orsakar över tid en försämring av hjärnans funktion. En annan teori är att tidiga kognitiva nedsättningar kan påverka en persons förmåga att behandla och hantera tal och ljud. Detta är en mer “uppifrån och ner” ansats. Båda dessa teorier pekar på kopplingen mellan hörsel och kognitiv förmåga. Denna koppling indikerar också ett behov av att bli bättre på att testa och behandla hörselskador. 

ljud svagare ålder
Öronen och hjärnan hjälps åt för att uppfatta ljud

Hur mäts hörsel och vad är nedsatt hörsel?

Många definierar en lätt hörselnedsättning som att de svagaste ljud du uppfattar har en ljudnivå över 25 decibel (dB). Detta är egentligen en väldigt subjektiv nivå och många som inte når upp till definitionen lätt hörselnedsättning kan uppleva problem med hörseln. Ett hörseltest ger viktig information med de är inte perfekta. En svaghet är att konventionella hörseltester försöker kvantifiera komplexa processer. Ett exempel är att hörseltester innebär tester av hur man hör toner och ord men i verkliga livet innebär förmåga att höra meningar, språk, dialekter mm vilket naturligtvis är mer komplext. Att testa dessa förmågor skulle innebära betydligt mer omfattande undersökningar vilket inte alltid skulle vara praktiskt genomförbart. 

Bland forskare och kliniker som specialiserar sig på hörselnedsättningar diskuteras idag att definitionen “normal hörsel” används för enkelt när i själva verket individen kan ha tydliga hörselproblem. Det kanske är dags för nya definitioner för att bättre beskriva detta. Två engelska termer är “borderline hearing loss” eller “subclinical hearing loss”. Nedan används begreppet subklinisk hörselnedsättning för att beskriva detta. 

Ny forskning sätter fokus på behovet att förbättra diagnostik och vård av subklinisk hörselnedsättning

I en ny artikel i JAMA Otolaryngology diskuteras detta. I artikeln studeras 6451 personer som har genomgått både hörseltester och kognitiva tester. Undersökningen visade att flera som var 50 år eller äldre hade nedsatt kognitiv förmåga redan innan man nått upp till nivån lätt hörselnedsättning (subklinisk hörselnedsättning). Denna undersökning har fått mycket uppmärksamhet och fått många att börja fundera på nuvarande definitioner av vad en hörselnedsättning är. 

Vad innebär denna undersökning?

Studien visar inte att hörselnedsättning automatiskt leder till en kognitiv försämring. Dock finns det en koppling och viktigt är att testa din hörsel om du har problem med att höra. Exempel på situationer som kan vara problematiska är i sociala sammanhang, behov av att höja volymen på radio och TV eller be personer upprepa vad man just sagt. 

Det är viktigt att inte ignorera symptomen av en åldersrelaterad hörselnedsättning. Tveka inte att testa hur du hör men också få resultaten förklarade för dig. Detta gäller även om testet som du genomgått är “normalt”. Har du ändå problem med hörseln? Vad kan man göra åt det? Vilka alternativ finns och hur kan hjälpmedel användas för att du skall kunna höra bättre? Genom att idag hantera hur du hör så påverkar du även din kognitiva hälsa på sikt.