Man gör testet på ett öra i sänder. Man presenterar testljuden antingen som luft- eller benledda signaler. Det är väldigt viktigt att det är helt tyst när du gör detta test. Vid tonaudiometri så trycker du på en speciell knapp som är kopplad till audiometern när du hör en viss ton.

Med tonaudiometri luftledning så använder man hörtelefoner som placeras så att de ligger tätt mot ditt öra. Du testar ett öra i taget. Ljudet leds in via hörselgången, vidare till mellanörat och sedan till innerörat. Du trycker när du hör pipet. Här testar man frekvens för frekvens och man ser hur mycket förstärkning man måste ge för att du skall höra på respektive frekvens. Resultatet presenteras grafiskt i ett audiogram. Blå kurva med X är vänster öra och röd kurva är med O är höger öra. Dessa kurvor visar vilka hörtrösklar en individ har vid olika frekvenser på respektive öra.

För att komplettera luftledningstestet brukar man också göra ett benledningstest vid tonaudiometri. Detta främst för att bedöma mellanörats funktion och för att lokalisera var hörselskadan är belägen. Här alstras ljudsignalerna av en liten vibrator som placeras på mastoidbenet bakom örat. De vibrationer som skapas går via skallbenet direkt in till innerörat. Även här markeras hörtrösklarna vid respektive mätfrekvens på höger respektive vänster öra.

Audiogrammet kan också kompletteras med obehagsnivåer för toner. Med det menas att man bestämmer vid vilken ljudnivå en ton upplevs som obehagligt stark. Sedan kan man jämföra avståndet mellan hörtröskel och obehagsnivå. På så vis kan man få en bild av hörselns dynamik.

Man testar också taluppfattning genom att se hur du hör olika ord och olika meningar i en normal lyssningsnivå och man kan också göra dessa hörseltester med simulerat buller. Ofta är det i bullriga miljöer man har svårast att höra olika ord och meningar och det försöker man testa här. Man brukar också kolla trumhinnans funktion (kallas tympanometri). Med tympanometri menas att man mäter hur väl trumhinnan rör sig. Här kontrolleras trumhinnan och rörligheten hos hörselbenen. Genom tympanometri kan en perforerad trumhinna upptäckas men även exempelvis vätska i mellanörat kan identifieras.

Det förekommer också förenklade tester i olika sammanhang, screening audiometri, som är snabbare att genomföra. Det kan vara bra när man exempelvis testar hörseln på många elever i en skola eller på en arbetsplats. Hittar man en hörselnedsättning bör ett fördjupat test göras på en hörselmottagning.