I en artikel på nyårsafton i New York Times så diskuteras på ett mycket bra och intressant sätt riskerna med obehandlade hörselskador. Det är dags att börja ta problemen med höga ljud på allvar genom prevention men också att man faktiskt börjar använda hörselhjälpmedel tidigare. Detta eftersom hörselskador kan innebära ökad risk för att drabbas av andra sjukdomar som demens, depression och även fallolyckor.

I USA beräknas 38,2 miljoner människor över 12 år ha en hörselnedsättning. Detta problem ökar ju äldre vi blir. Hälften av alla över 70 år har nedsatt hörsel och siffrorna är ännu högre för personer över 80 år. Tyvärr väntar många länge med att söka hjälp. Två nya studier visar att personer med obehandlade hörselskador uppvisar högre frekvens av depression, demens, hjärt-/kärlsjukdomar och drabbas i högre grad av fallolyckor än personer i samma ålder som inte hör sämre.

Ett stort problem, enligt forskarna på Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health,  är att problemen ofta kommer smygande. Hörselproblemen kommer gradvis och ofta är det anhöriga som börjar reagera på att en persons hörsel försämrats. Här menar man att sök hjälp tidigt om personer i din omgivning upplever att du borde nog testa hörseln eller om du själv uppmärksammar att du hör sämre i olika situationer. En vanlig problemsituation är när flera personer talar samtidigt.

Ett viktigt argument, framförallt i USA där oftast hörapparater inte ingår i sjukvårdsförsäkringar, är att kostnaderna för hörapparater kan vara för höga för många individer. Under senaste åren förs det därför en intensiv debatt för att få ner kostnaderna bland annat genom att man minskar kraven på utbildad personal (audionomer) i samband med hörapparatutprovningar. Framöver kommer försäljning av hörapparater på internet och i butiker öka. Trots att kostnaderna för hörapparater kan vara höga konstateras att det är betydligt dyrare för dig, din omgivning och även för samhället att inte göra något åt en individs nedsatta hörsel.

“Hearing loss itself is not very expensive, the effect of hearing loss on everything else is expensive.”

Sverige har andra system för att få hörapparater där man kan få del av offentliga medel av det landsting där man bor. I Stockholm och Skåne kan man dessutom få en hörselcheck för att kunna köpa den absolut senaste tekniken inom hörapparater.

Ett av de vanligaste problemen med att hörapparater inte används är orealistiska förväntningar. Det tar 1-2 månader för hjärnan att börja vänja sig med att höra de ljud man nu hör. Ju tidigare man kommer igång desto lättare är denna process.

Sammanfattningsvis är denna artikel i New York Times väl värd att läsa och ger en mycket bra bakgrund till problem med nedsatt hörsel men framförallt riskerna vid obehandlade hörselskador. En länk till artikeln hittar du här. Öka din livskvalitet och minska risken för demens, depression och andra sjukdomar genom att söka hjälp och testa din hörsel! Det är första steget för att få hjälp. 

Tecken och symtom på hörselnedsättning inkluderar: tal låter otydligt, svårt att höra när många talar samtidigt, svårt att höra i miljöer med bakgrundsljud, svårt att höra konsonanter och att man ofta får be andra personer repetera eller upprepa vad som har sagts.

Ofta beror en persons nedsatta hörsel av en kombination av faktorerna arv, ålder och miljö. Vissa personer har hörselnedsättning i släkten och får lättare sämre hörsel. Ju äldre vi blir desto sämre hörsel får vi. Exempelvis så har 32,6% av personer mellan 65-74 år nedsatt hörsel. I åldern 75-84 år ökar siffran till 44,6% och över 85 år hör 56,5% sämre (Hörselskadade i siffror 2017, Hörselskadades Riksförbund). Dessutom tillkommer faktorn miljö. Med miljö menas här exempelvis exponering av buller eller höga ljud. En individ kan i sitt yrkesverksamma liv arbetat i en bullrig miljö vilket påverkar hörseln senare i livet. Man kan också ägnat sig åt fritidsaktiviteter, som jakt eller besök på konserter med höga ljudnivåer, som även de påverkar hörseln negativt. Man kan också ha flera riskfaktorer samtidigt. Exempel: en 86-årig gammal officer vars båda föräldrar haft dålig hörsel tidigt och som dessutom har jagat mycket och kört mycket motorcykel utan öronproppar…Sannolikheten för att denna individ idag hör sämre är relativt stor.

Även medicinering, vaxproppar i örat och andra sjukdomar kan påverka en individs hörsel. Läkemedel som cytostatika, vissa antibiotika, potenshöjande läkemedel (“Viagra” med flera), urindrivande läkemedel (diuretika) och stora mängder acetylsalicylsyra (“Aspirin”, “Bamyl”, “Treo”, “Albyl” och “Trombyl” med flera). Märker du av nedsatt hörsel om du behandlas med dessa läkemedel bör du ta upp detta med din behandlande läkare eller vårdcentral. Vaxproppar är relativt vanligt och något en audionom alltid undersöker innan man gör ett hörseltest. Du kan själv spola dina öron eller använda “Revaxör” om du vet att du har mycket vax i hörselgången. Andra sjukdomar som otoskleros, Ménières sjukdom, infektioner, diabetes, skalltrauma, perforerad trumhinna, högt blodtryck och olika hjärtsjukdomar kan påverka hörseln. Även här bör du konsultera din läkare eller vårdcentral om du märker att även din hörsel blivit sämre.

Symtom hörselnedsättning: Vilka är tecknen för hörselnedsättning och hur märks det att man hör dåligt?

I många fall är det en gradvis process där man inte direkt tänker på att man börjar höra sämre. Efter några år kan man själv eller någon i sin omgivning mer och mer börja reflektera över att hörseln är nedsatt. Några vanliga symtom på hörselnedsättning är:

• Man kanske upplever att personer talar otydligt eller “mumlar” betydligt mer än tidigare
• Ens partner behöver höja rösten för att man skall höra vad han/hon säger
• Personer måste upprepa vad som sagts för att man skall höra
• Ljudet på TV:n eller radion hemma måste höjas
• Det är svårt att höra på middagar, på möten och när många talar samtidigt i lokalen
• Problem att följa en konversation om det är fler än en person som talar
• Svårt att höra när det är bakgrundsljud som musik eller andra störande ljud
• Öronsus, visslingar eller pipande i öronen (tinnitus)

En person kan självklart uppleva flera av dessa symtom. Vanligt för nedsatt hörsel på grund av ålder och buller är att man har svårt att höra höga toner. Exempel på höga toner är talets konsonanter (bokstäverna “s” och “f” med flera). Det är här även svårare att höra barns röster och exempelvis vissa kvinnors röster (ofta ligger dessa högre upp i frekvensregistret bland de höga tonerna). Det är i dessa fall även svårt att höra syrsor och småfåglar.

Om du märker att du har symptom på en hörselnedsättning eller att du hör sämre än tidigare bör du söka hjälp. I många landsting (exempelvis Stockholms läns landsting, Region Uppsala, Region Skåne och Region Östergötland) har man idag inga remisskrav för att du skall kunna besöka en audionommottagning. En audionom testar din hörsel och kan även ge tips och råd för vad som kan göras för att du skall kunna höra bättre. Man kan också vända sig till sin husläkare, företagshälsovård eller vårdcentral. På många ställen kan man även där göra enklare hörseltester för att avgöra om din hörsel är nedsatt. Sedan kan kontakt tas med en audionommottagning för ytterligare rehabilitering.

Kan hörselskador orsaka demens och försämrad kognitiv förmåga? Kan man med hörapparater förhindra eller minska risken för demens och kognitiva svårigheter? Detta är svåra frågor att besvara men det finns idag undersökningar som pekar på att hörapparater kan spela en viktig roll för att förbättra minnesförmågan i övrigt leda till en bättre psykisk hälsa.

Det finns flera studier som pekar på ett samband mellan hörselskador och att man i ökad utsträckning utvecklar demens. I flera av dessa undersökningar menar forskarna att man kan hindra eller försena utvecklingen genom att tidigt börja använda hörapparater. Genom att använda hörselhjälpmedel gör också att man blir mer delaktig och bidrar till en ökad livskvalitet.

Varför är hörselskador kopplade till ökad risk för demens? Vissa forskare menar att vissa vaskulära sjukdomar både kan leda till nedsatt hörsel och demens. Andra menar att den ansträngning som krävs, när man hör dåligt, att gissa och tolka hur olika ljud verkligen låter kan påverka minnet. Många som har en hörselnedsättning upplever att personer i omgivningen “mumlar” och i USA talar man om “effortful listening”. Man får helt enkelt anstränga sig för att höra. Ny forskning från bland annat Linköpings universitet visar att personer med nedsatt hörsel riskerar att få ett sämre långtidsminne. I detta fall menar man att på grund av hörselnedsättningen så lagras inte information i långtidsminnet. Man plockar heller inte fram information lika ofta från långtidsminnet och man “gymnastiserar” långtidsminnet mindre. Här menar forskarna också att funktioner som inte används förfaller.

Att hörselnedsättningen kan leda till social isolering är det många som kan vittna om. Många börjar välja bort olika aktiviteter i sitt liv vilket påverkar både den sociala situationen och även livsglädjen. Tidigare kanske man tyckte det var roligt att gå ut och äta eller gå på andra evenemang. På grund av den nedsatta hörseln går man inte ut lika mycket längre vilket kan leda till ensamhet och isolering. Det kan också leda till psykiska problem som exempelvis depression.

Vänta inte, sök hjälp! Idag kan man relativt enkelt testa sin hörsel, och på Eartech Hörselkliniker kan man göra det kostnadsfritt, vilket är första steget. Efter det inledande besöket hos hörselmottagningen så kan man diskutera val av hörapparat. Många gånger kan man redan inom en vecka efter det första besöket komma igång och höra bättre. Ofta tar det några veckor innan man börjar vänja sig med alla nya ljud men ge det en chans! Förutom att du hör bättre, ökar din livskvalitet så kommer du dessutom med stor sannolikhet att minska risken för demens.