På Eartech Hörselklinikers mobila verksamhet, beläget på Endre bygdegård utanför Visby, får du inte bara tillgång till avancerad hörselvård utan också en personlig och professionell service. Verksamheten bedrivs på uppdrag av Region Gotland.

 

På Endre bygdegård bedriver Eartech mobil hörselvård

Inför ditt första besök på Eartechs hörselmottagning uppmanar vi dig att på vårdcentral kontrollera att du inte har vaxproppar.

Besök 1: Vid ditt första besök sker hörselmätningar och samtal kring din hörselsituation. En rehabiliteringsplan upprättas.

Besök 2: Du får dina hörapparater inprogrammerade och ni går igenom hantering och skötsel.

Besök 3: Vid detta besök sker utvärdering, uppföljning av rehabiliteringsplan och vid behov justering av dina hörapparater. Detta besök kan göras fysiskt eller digitalt.

Det är viktigt att du fullföljer alla steg i rehabiliteringen. Efter avslutad hörselrehabilitering, dvs när hörapparatsutprovningen är avslutad och du är nöjd med dina hörapparater, ska du vid behov av förnyad kontakt vända dig till Hörselvården i Visby.

Information från Region Gotland om hörselvården och dina hörapparater

Eartech Region Gotland

Lite om allt-i-örat (AIÖ)

Lite om bakom-örat (BÖ)

Lite om tunn ljudslang

Lite om RITE-apparater 

Lite om besök 1

Lite om gruppinformation

 

Att lära sig lyssna på ett nytt sätt

Det tar tid att vänja sig vid hörapparater – hjärnan har inte hört vissa ljud på länge, och det är en helt ny ljudbild. Det tar tid, ibland månader, för hjärnan att vänja sig vid den nya ljudsituationen.

För en del kan den första tiden med hörapparater vara besvärlig, helt vanliga ljud kan låta oproportionerligt mycket. Efter ett tag vänjer sig hjärnan vid de nya ljuden, de ”oväsentliga” ljuden börjar balanseras och du uppfattar dem inte som lika starka längre. Det kan ta allt från några veckor till månader innan du vänjer dig vid den nya ljudbilden. Det är viktigt att se den första tiden som en träningsperiod, där du testar hörapparaterna i olika situationer.

Om du tar av och på hörapparaterna vänjer sig inte hjärnan vid den nya ljudbilden. Ju mer du använder hörapparaterna, desto större nytta har du av dem när du verkligen behöver dem!

Förvänta dig inte att hörapparaterna ska ge dig ”normal” hörsel, då kommer du att bli besviken. Hörapparater är små datorer som är jättebra på att förstärka ljud, men ingen hörapparat kan reparera skadade hörselceller, hur fantastisk den än är.

Hörapparater, hjälpmedel, tolk, textfunktioner med mera gör det lättare att höra och samtala. Men även samtalssmarta vanor gör stor skillnad i samtal där en eller flera i samtalet har nedsatt hörsel. Nedan följer några tips:

1. Öppen och frågvis. Om du har nedsatt hörsel, tala om det för andra! Var öppen med dina behov när det gäller placering, hjälpmedel med mera. Om du pratar med någon med hörselnedsättning – fråga hur du kan underlätta samtalet. Tänk på att alla parter i ett samtal har ansvar för att det fungerar.
2. Ansikte mot ansikte.Tala inte förrän du befinner dig i samma rum som den du vill tala med och har den personens uppmärksamhet. Tänk på att munskydd, helskägg försvårar avläsning. Håll inte handen framför munnen när du talar.
3. Tala tydligt, i normal samtalston.Lagom är bäst när du talar med någon som hör dåligt. Så artikulera, rör på läpparna och tala inte för fort – men överdriv inte. Mumla inte, men skrik inte heller. Och om du har en hörselnedsättning, föregå gärna med gott exempel! Genom att själv tala lugnt och tydligt lär du andra tala på ett mer hörselsmart sätt.
4. Säg det med andra ord.Om någon inte hör, upprepa inte samma sak igen och igen – formulera det på ett annat sätt, med andra ord.
5. Vad pratar vi om?Snabba ämnesbyten mitt i samtal kan vara svåra att följa. Det kan också vara svårt att komma in i ett pågående samtal när man inte riktigt hör. Så räck fram den röda tråden – beskriv ämnet med några få ord: ”Jo, vi pratar om…”
6. Sätt ljus på samtalet.God belysning gör det lättare att avläsa. En bra tumregel är därför att den som hör bra alltid ska sitta med ansiktet vänt mot fönstret, med ljuset i ansiktet – då blir det lättare att avläsa.
7. Våga ta plats! Placera dig på den plats där det är enklast för dig att uppfatta vad som sägs. Om platsen redan är upptagen, be vänligt att få byta plats, och förklara varför.
8. Skruva ner, stäng av, stäng igen. Dämpa eller ta bort störande ljud, genom att skruva ner bakgrundsmusik och stänga fönster eller dörrar.
9. Välj en samtalsvänlig mötesplats.Ett stökigt, skramligt café eller en hotellounge med ljuddämpande heltäckningsmattor? Låt inte slumpen avgöra – välj mötesplats med omsorg.
10. Säg det med text. E-post, sms, chat med mera – i dag finns det en mängd olika textmöjligheter. Det kan vara en praktisk lösning även när ljudmiljön är dålig. Och om ljudmiljön är lugn, prova gärna mobilens röst-till-text-funktion.
11. Videosamtal istället för telefon. Att ringa varandra i videosamtal gör det möjligt att avläsa, som stöd för tal. Det finns i dag en mängd olika appar och plattformar – och i en del av dem går det även att använda autotextning och/eller skrivtolkning på distans.
12. Använd textning när du ser program på tv.
13. Att höra fel är inget misslyckande.Oavsett hur vi hör händer det att vi missförstår varandra. Ibland kan vi se humorn i det, ibland är det inte roligt alls. Men det är aldrig, aldrig något att skämmas för.

 

Örat och hörseln

Öronmusslan, eller ytterörat, fångar upp ljud som finns i vår omgivning. Ljudet leds sedan genom hörselgången fram till trumhinnan. När ljudet når trumhinnan sätts den i rörelse, denna rörelse förs vidare genom hörselbenen fram till innerörat.

När rörelsen från mellanörat når innerörat sätts den vätska som finns i innerörat i rörelse. Rörelsen i vätskan gör att de hårceller som finns i innerörat också börjar röra sig. Rörelsen i hårcellerna omvandlas till nervsignaler som genom hörselnerven går till hörselcentrum i hjärnan.

Hjärnan tolkar de nervsignaler som kommer genom hörselnerven, på så vis blir vi medvetna om ljudet. På grund av att vi har två öron, och på grund av hur öronmusslan är formad, kan vi avgöra varifrån ljudet kommer.

I balansorganet finns små kristaller av kalk, dessa ligger ovanpå hårcellerna. Kristallerna flyttar på sig när vi rör på oss, det gör att hårcellerna får information om kroppens läge och rörelse. Hårcellerna skickar nervimpulser genom balansnerven till hjärnan. Hjärnan samordnar information från innerörat med information från hörsel, syn, hud, muskler och leder. Ibland får hjärnan uppgifter som inte stämmer överens med varandra, det leder till yrsel och ostadighet.

Hörapparater återger inte hörselskärpan

Hörapparater kan innebära ett rejält lyft för personer med nedsatt hörsel. En helt ny ljudvärld öppnar sig, och vardagen blir betydligt enklare.

Ett alternativ när hörapparater inte räcker till är hörselimplantat. Det vanligaste hörselimplantatet är CI, cochleaimplantat. CI består av en yttre ljudprocessor och en inopererad del, som omvandlar ljud till elektriska impulser.

Både hörapparater och hörselimplantat har sina begränsningar. Det beror på att de kan förstärka ljud men inte återge normal ”hörselskärpa” – förmågan att uppfatta ljudnyanser, sortera ljud och automatiskt skilja störande bakgrundsljud från tal och annan viktig information. Detta gäller särskilt vid hörselskador som sitter i innerörat och hårcellerna, en så kallad sensorineural hörselnedsättning.

Ljudet för personer med en hörselnedsättning har sämre upplösning, det flyter ihop och det är svårare att urskilja nyanser. Ingen hörapparat kan ge hörselskärpa på det sätt som glasögon i de flesta fall kan ge synskärpa. Hörapparaten kan liknas vid ”volymknappen” som förstärker de fortfarande suddiga ljuden. Personer med en hörselnedsättning hör ofta att något sägs, men inte vad som sägs – det som hörs är ”suddigt” och oskarpt.

Hörselmätningen och audiogrammet

När audionomen tar ett audiogram testas frekvenser mellan 125 och 8000 Hz. 125-1000 Hz står för mörka ljud och 1000-8000 Hz för ljusa ljud. Ljudets styrka mäts i enheten decibel (dB). I audiogrammet visas frekvens på den vågräta axeln och ljudstyrka på den lodräta axeln.

De svagaste ljud en person kan uppfatta ligger vid normal hörsel runt 0-20 dB HL. Normal samtalsstyrka ligger omkring 60 dB. Hörtröskeln, de svagaste ljud en person kan uppfatta på de olika frekvenserna, ritas in i ett audiogram. Hörsel för höger öra ritas med röd ring O och hörsel för vänster öra ritas med blå kryss X.

Talbananen nedan visar var de olika talljuden ligger i audiogrammet vid normal samtalsstyrka på 1 meters avstånd. Vokalerna ger rytmen och styrkan i talet medan konsonanterna förmedlar tydligheten. De tonlösa konsonanterna (s, tj, sj, p, t, k, f) är mycket viktiga för att kunna höra tydligt. Eftersom konsonanterna är svagare faller de lättare bort med ökat avstånd från den som pratar och i akustiskt dåliga miljöer.